I Ching

The Book of Transformations (I Ching) är ett verk som bör behandlas med största vördnad, eftersom det är tänkt att innehålla summan av österlandets visdom och moral. I Ching berättar om detta i 64 hexagram, som du kan konsultera och få vägledning om – ja, vad som helst, egentligen.

Den österländska filosofin, där hela verket är ett konglomerat, är centrerat kring Yin och Yang. Så principen om de två motstridiga krafterna, som praktiskt taget alla österländska begrepp och tankesätt har som grund. Principen om Yin och Yang finns i den kinesiska kulturen i områden så olika som att skriva kinesiska tecken, militärteori, traditionell kinesisk medicin – och många andra platser.

Grunden för I Chings världsbild är att världen uppfattas som i rörelse – i ständig förvandling. Det som villkorar denna ständiga rörelse är att världen ses som en interaktion mellan de två motsatta principerna Yin och Yang.

Dessa är inte i ett stridsförhållande med varandra. Yin och Yang representerar inte kampen mellan det goda och det onda, utan snarare den spänning som gör universum dynamiskt och rörligt. Det syns t.ex. i ett av de motsatta förhållandena som hör hemma i I Ching-traditionen, nämligen förhållandet mellan vatten och eld.

Även om eld och vatten är motsatser i den meningen att vatten kan släcka eld och eld kan få vatten att torka upp, ses förhållandet mellan eld och vatten som något kreativt – som något som villkorar och tillåter liv. Det är vattnet som likt regn fuktar fröet på våren och det är elden som likt solens hetta får fröet att spira och växa.

Etiken och uppfattningen om korrekta handlingar i olika situationer som uppmuntras genom I Ching kännetecknas av verkets ursprung i taoism, konfucianism och österländskt tänkande. Att vara medveten om vilken sorts handling I Ching uppmuntrar och anser vara “rätt sätt” är viktigt, eftersom I Ching i hög grad är en handledning som syftar till att hjälpa människor att handla rätt i livets olika situationer. I Ching är en bok om etik eller visdom där förutsägelserna försöker stödja handlingar som uppfattas som idealiska eller önskvärda.

Grundelementet i I Ching är de 64 hexagrammen. Det finns totalt 64 möjliga kombinationer av sex linjer, som kan vara antingen en bruten eller obruten linje – dvs den enskilda linjen representerar antingen Yin eller Yang.

Det finns flera olika sätt att konstruera hexagram och avgöra vilka linjer som är stabila och vilka som är instabila. En gammal teknik är att kasta tre mynt, där vissa kombinationer av “platt” och “krona” representerar respektive. stabila och instabila Yin- och Yang-linjer. För att konstruera ett hexagram med denna teknik kommer man sedan att “slå” en rad i taget.

När du har konstruerat ett av de 64 hexagrammen på ett av de traditionella sätten har du olika hjälpmedel tillgängliga i själva boken I Ching.

Den första uttrycks i termer av själva hexagrammet, som kan delas upp i två trigram – två uppsättningar av tre linjer. Vart och ett av dessa trigram – som tillsammans utgör hexagrammet – symboliserar en kvalitet och till hexagrammet som helhet finns en så kallad bild och ett omdöme kopplat. Slutligen finns kommentarer på de enskilda raderna. Kommentarerna gäller bland annat om linjerna är stabila eller instabila. Beroende på det ena eller det andra ges råd.

Den som ska tolka I Ching har alltså flera olika element till hjälp – både formen på det enskilda hexagrammet och dess skugghexagram, de bedömningar och bilder boken länkar till de enskilda hexagrammen och de relevanta tolkningarna för de enskilda linjerna i hexagrammet. . Det är genom den intuitiva tolkningen av dessa element som I Ching gör tillgänglig som människor enligt I Ching kan lära dig att agera korrekt i livets situationer.

I Ching är starkt inspirerad av taoismen. Detta har den grundläggande uppfattningen att ju mindre människan ingriper i sakers naturliga utveckling, desto bättre. Allt styre är av ondska. Taoismens grundinställning är att söka balans och harmoni med universum och “minsta motståndets väg”, “att flyta med flödet”.

Samma grundinställning finner vi i I Ching. Det står här på många olika sätt att individen har det bäst genom att gå med strömmen och undvika de episoder, vägar, människor etc. från vilka motstånd, dålig energi anas.

Det är I Chings inställning att människan harmoniskt ska följa flödet av händelser som skapas av interaktionen mellan Yin och Yang. Man tror att människan därmed kommer att stå på sidan av de livgivande, goda energierna och dra nytta av den fart, lycka, välbefinnande, hälsa etc. som dessa energier för med sig.

Denna uppfattning delas av många olika begrepp som har sitt ursprung i öst. Feng Shui, till exempel, handlar om samma sak. Genom att städa upp ditt hem och ordna det så att de så kallade fem elementen är i balans med varandra, kommer du automatiskt att attrahera de goda energierna, subsidiärt skydda dig från de dåliga.

Eftersom I Ching, som nämnts, är influerad av taoism, anses det vara relevant att ta en kort titt på vad termen faktiskt omfattar och att utveckla lite mer vad som menas med minsta motståndets väg. Du kan få stor glädje och ha nytta av att veta lite om detta. Både i förhållande till tolkningen av I Ching men också generellt.

Taoismen syftar till att återföra människan till sitt ursprungliga naturliga sinne. Taoismen kommer att återställa jämvikt, balans och harmoni i människans innersta.

Taoismen antar att civilisationen förstör människan, eftersom den bryter ner människans ursprungliga sanna natur. Enligt taoismen ska alla lagar avskaffas så att människan kan bli en lag för sig själv. All strävan efter kunskap skapar självviktighet och andlig arrogans. Därför bör all kunskap utrotas och allt lärande ersättas med avlärning. Människan måste hitta tillbaka till barnets sinne, det orörda och överseende, som lever i oskuld, omedelbarhet och okunnighet.

Den bästa härskaren reagerar osynligt genom Taos makt. Ju mer du gör dig själv överflödig, desto bättre. Ens närvaro får inte kännas för allt måste ta sin naturliga gång i samhället. All intervention, planering och förvaltning är av onda. Därav följer att all regering, polis, militär, politik etc. uppfattas som en kränkning av det naturliga.

I den tidiga uppfattningen av taoismen betydde tao det sätt på vilket sambandet mellan himmel och jord etablerades. King’s Way (Wang Tao) var tänkt att imitera den himmelska vägen (T’ien Tao). Härskaren skulle därför styra riket eftersom det var himlens vilja. De jordiska och himmelska elementen i människan måste överensstämma med varandra så att harmoni kan råda.

I konfucianismen gjordes detta till en hel moralfilosofi, där det fanns vissa regler för beteende. Men just genom att göras till regler och seder tog man avstånd från taoismen, vars kännetecken framför allt är det naturliga, det spontana.

En grundläggande skillnad mellan öst och väst ligger i uppfattningen om “personlighet”. I väst är medvetandet en individuell angelägenhet, något personligt. I öst är medvetandet universellt till sin natur, i själva verket är det den ursprungliga essensen av själva tillvaron.

Människan är ursprungligen född gudomlig och ett med universum, medan människan i väst är oändligt liten, separat och fristående från universum. Östern är alltså introvert, d.v.s. medvetandets orientering vänds inåt mot en själv, medan västerlandets är extrovert, där medvetandets orientering vänds utåt, bort från en själv.

Det som öst kallar medvetande har mycket mer att göra med det vi kallar det omedvetna än med vad vi förstår med medvetande. Vi kan knappast föreställa oss ett medvetande utan ett “jag”. För om jag inte är där är ingen medveten om någonting. Jaget är därför oumbärligt för all kognition.

I öst har man inga problem att föreställa sig ett medvetande utan ego. Medvetandet uppfattas alltså som mer omfattande än egot, med förmåga att transcendera egot, och i de högsta formerna av kognition i öst försvinner egot helt och fullständigt.

Instinktivt har östlänningen letat efter likhet istället för skillnad, allt i universum uppfattas som ett nav för många relationer, därför tror östlänningen att ingenting kan reduceras till bara en punkt i rummet eller ett ögonblick i tiden. Östers logik är därför mer en både-och-attityd, medan västerlandets logik är ett antingen-eller. För en västerlänning kan österländsk tanke ibland vara svår att förstå, eftersom den bygger mer på intuition än systematiskt linjärt tänkande.

Det österländska tänkandet är mindre intresserad av faktisk kunskap om den yttre världen, dess intresse är mer av det väsentliga väsendet, den inre världen. Den föredrar intuition framför förnuft, symboler framför begrepp, förverkligande av jaget genom självets förintelse, framför förverkligande av jaget genom tillägg av personlighet.

I väst har vi alltid skiljt termerna från varandra. Gränser dras mellan materiellt och andligt, mellan kroppsligt och själsligt, mellan mänskligt och gudomligt, mellan subjekt och objekt.

På det hela taget finns det många skiljelinjer i det västerländska tänkandet, varför vi får exakta vetenskaper och en skarp distinktion mellan religion, vetenskap, epistemologi, filosofi, psykologi, naturvetenskap m.m.

Separat innehåller de två sätten att tänka om styrkor och svagheter. Den största svagheten uppstår dock om du väljer det ena framför det andra. Det är i allmänhet fruktbart att avvänja oss från att ta ställning antingen för eller emot. Bättre att försöka komma fram till ett högre icke-motsägelsetänkande som använder det bästa av båda tillvägagångssätten.

I den österländska synen är den enskilda människan underställd sociala regler för beteende och en skyldighet gentemot gemenskapen – i motsats till en västerländsk bild av människan som en individ som är ansvarig för sitt eget öde. Den inbyggda konflikten som ligger i att behöva underkasta sig samhällets gemenskap och samtidigt finnas som individ beskrivs mästerligt i filmen; De sju samurajerna.

Filmen visar mästerligt hur människor i öst uppfattar sig själva som en del av en gemenskap och hur alla relationer från ett österländskt sätt att tänka antas vara en del av och påverka varandra. Samhället ses som ett system, familjen som ett delsystem – föräldrar och barn är var och en ett delsystem som ingår osv.

Om man därför försöker förstå det österländska gemenskapsbegreppet blir man snabbt lite förvirrad då det finns så många olika grupper som individen ser sig själv som medlem i. Och var och en av dessa grupper har olika normer, skrivna och oskrivna, för hur de ska bete sig.

Östlänningar ser sig också som en del av en gemenskap som har både historiska och framtida perspektiv. Man är därför mycket övertygad om att ens förfäders handlingar och livsstil har påverkat det liv man har haft. Inte bara ekonomiskt utan också ens rykte, ens värdighet i samhället, ens lycka och hälsa. Av detta följer naturligtvis att man i hög grad hedrar och respekterar sina förfäder, samt känner ansvar för hur det kommer att gå för kommande generationer.

I sina råd och vägledning utgår I Ching från den enskilda människan och inkluderar i sin analys det omedelbara landskapet och det större landskapet – uppfattat både bokstavligt som landskapet, men också som “landskapet” i form av familj, vänner, grannar, arbetskamrater etc. På det stora hela söks alla influenser som man utsätts för genom att vara en del av en större helhet, universum i yttersta konsekvens, inkluderas.

Centralt i det hela är föreställningen att du bäst uppnår lycka om du väljer “minsta motståndets väg”.

Denna uppfattning delas av många olika begrepp som har sitt ursprung i öst. Denna idé uttrycks i olika termer på olika sätt, men i grund och botten handlar det om att för att uppnå lycka, välstånd, kärlek, fertilitet etc. bör du följa din innersta intuition, som vill tala om för dig vad som är rätt och vad är inget är fel på dig.

Oftast uttryckt som att du i ditt liv ska gå för att attrahera de goda energierna, alternativt skydda dig från de dåliga.

Frågan om Kärlek	Fråga om Business
Kärlek Hexagrammer	Business Hexagrammer